Till både mina filmkompisar och läraren Roberts lycka så har kafeterian i skolan bestämt sig för att servera hel-lakritsklubbor. Inga dumma hallonlakrits-klubbor, som man förresten ändå bara vilar tungan mot där det är svart.

En vacker bild när jag tänker efter, hade vi haft en kamera hade bilden föreställt ett glatt och konstigt gäng i M2C, sittandes i en AVID klockan fyra på eftermiddagen, med varsin klubba i högsta hugg och datorns lysande blåa ljus i fejorna.
Vi kopierade in allt vårt råmaterial till musikvideon på datorn idag, känns som att vi har en hel del att bita i och skapa något av. Taggad till max!

Efter skolan åkte jag hem, diskuterade hett med frida, olle, magda och mojje om hur hemskt det är med lösdrivare som bara ligger på sofflocket och förväntar sig att vännerna ska göra jobbet åt en. Hård diss till dem, det är vad dem förtjänar!

När jag kom hem bestämde jag mig för lite "italiano". Jag kokade pasta, gjorde ostsås och åt vindruvor med ädelost. Vet inte hur italienskt det var, men efter middagen fick jag inte ur mig annat än italienska termer.

Jag har dessutom bestämt mig för att ta mitt fotograferande och gitarrspel på allvar nu, ska inte hålla på att fjolla runt utan nu är det seriöst som gäller! Önska mig lycka till.

Bilder från Alla Helgona.

Fakta om spelningen på Runan:
Datum: 13 november
Tid: 20.00 - 23.00
Plats: Musikhuset Runan
Gatuadress: Vikingavägen 52

"Rubella ska vara med i en talangtävling på Runan i Täby kyrkby. Vore jätte kul ifall du ville komma för att stötta, lyssna och rösta på oss då. Vi kommer tävla mot 9 andra band. Insläppet är vid 20.00 och inträdet är 40 kr.

För er som inte bor i norrort: Ta röda linjen och åk till Danderyds Sjukhus, därifrån tar du buss 610 eller 611 till hållplatsen Täby kyrka.

Hoppas vi syns där!"

Hejsvejs!

Tonerna från det ostämda pianot ekar i Willes hus. Han har nämligen fått för sig att han skall bli pianist/keyboardist, han har kommit en bra bit på vägen må jag säga!
Igår fick han agera basist på repet, då Becca lös med sin frånvaro. Han skötte uppgiften utomordentligt bra genom att klicka på bastonerna på keyboarden, duktig pojke!

Jag har precis gjort en stageplot-skiss och skrivit en presentation om Rubella som människorna på NOVA skall få i present av mig, åh jag är så snäll.
Längtar som satan till spelningen, några av banden som ska spela är Concrete Society, Wired In May och självklart Rubella!

Idag köpte jag ett par nya dojor. Har suktat och slickat mig runt munnen i cirka två månader, och idag, finally, köpte jag dem!

Tunga fotsteg ekade i globen, frustningar hördes och småbarn blev rädda.
- Nej det var inte Bert Karlsson som uppträdde i globen.

WALKING WITH DINOSAURS var bland det bästa och häftigaste jag någonsin sett. Globen var fylld med småbarnsfamiljer, och mig och wille.
Starten var lugn, med några dinosaurie-ägg, spänningen trappades sedan upp och i akt nummer två var spänningen nästan OLIDLIG, för småbarnen i alla fall.
Jag och Wille saknade det sprutande blodet som skulle visa sig när dinosaurierna fightades, men det mest dramatiska var nog när t-rex fick ett slag på benet av en taggsvans..

För övrigt var showen riktigt trevlig, dinosaurierna såg väldigt verkliga ut och man fick en häftig känsla när man satt där på läktare B12, enligt mig kunde vi inte fått bättre platser.

...Concrete Society!
Bandet som toppat most wanted-listan på bandit, bandet som snart släpper nytt album, bandet som är Vallentunas stolthet!
Jag måste bara få upprepa det..
Rubella skall vara förband till Concrete Society!

Vi har alltså en spelning på runan den 13:e november och skall vara förband till Concrete Society helgen efter, den 21:a. Lyckan kan nog inte bli större än såhär för tillfället.

Ikväll ska vi ses och repa tills våra fingrar blöder, tills våra stämband går av och tills våra armar går ur led! ..eller ja, kanske lite lugnare.

Jag bugar och bockar, Musikhuset runan gav bandet jag spelar i en "fet förfrågning", om jag skall citera Mojje.
Det är dags för nästa spelning. Förra spelningen ägde rum på vänsterhaket, Kafé 44, som jag förövrigt totalälskade!
Jag älskade den sunkiga känslan, känslan av punk och hårdrock. Jag älskade de sönderklottrade väggarna och alla politiska klisterlappar, och faktiskt, jag älskade till och med den trasiga toaletten. Det verkar som att man blir hjärntvättad när man är rockstjärna, skulle jag gått in där för nåt år sedan skulle jag vända i dörröppningen så fort jag kände lukten av den trånga lokalen.

Du vill komma på spelningen, såklart du vill!
Du undrar om du kan komma den 13 november, klart du kan!
Du undrar om du orkar åka enda till Täby kyrkby för att stötta Rubella, Självklart orkar du det!
..Mer info kommer senare.

Spelade in en ny del av musikvideon idag, där "mitt" band och jag låtsades vara "The cranberries". Vi stod och hård-deppade på scen med glimten i ögat och kameror upptryckta i nyllet, allt fungerade fint! Det gick faktiskt mycket bättre än vad jag fick det att låta i förra meningen, tänk vilken röra lite negativa ord kan ställa till med.





Nu ska jag klunka vanilj-te och bege mig in i mitt "andrum"
Hej pomfritt! *internskämt*

Då hjärnan har mycket att tänka på kan det lätt bli svårt att hålla reda på saker och ting, lägg märke till antitesen jag just använde i föregående mening.

Veckan som jag tjatat om närmar sig med stora steg, tre timmar kvar. Jag är förberedd. Tror jag. Allt som står i min kalender flyter ihop till en salig röra och jag blir psykiskt sjuk av alla skumma tankar som dyker upp i ren depression.

Hur som haver,
Igår spenderade jag förmiddagen nere i V-town, där min käre vän Rasmus dansade sin imitation av Michael Jackson, som var och är en stor idol för oss båda. På tal om idol, så dansade Rasmus även på öppnandet av fredagens idolavsnitt, där det var Michael Jackson-tema.

På kvällen dök Wille upp hemma hos mig. Idag har jag gjort ett tappert försök till att plugga matematik, men insåg att jag inte orkar bry mig mer och att jag ska hoppas på det bästa på provet.

Regnet smattrar på rutan, "nederbörd i form av regn och snö" sa de på radion i morse. "Fan!", tänkte jag.
"Spricker upp framåt eftermiddagen", sa damen i högtalaren och jag tjöt av lycka.
Eller?

Det blev regn i alla fall.

Vi skulle spela in en del av vår musikvideo i skolan idag. Jag och Maggie skulle spela horor som var trötta på livet. Vi stod och fnaskade oss nere i centrum framför kameran, då plötsligt en gubbe, med sug i blicken dök upp. Han inspekterade oss från topp till tå, sedan vände han sig mot Mojje och sa "Ta väl hand om dem, så dem inte råkar illa ut". Andra nyfikna blickar passerade också, och mina läppar var isblå av kyla, men det syntes förstås inte under min slampiga läppsminkning.
Kort sagt var min eftermiddag ganska kall, småporrig och ändå, trots kylan, väldigt rolig.

Nu har jag tryckt i mig middag, räk-plock.
Sitter och tar det lugnt, medan jag väntar på min käre basist till bästa vän som skall komma och hjälpa mig med mina två gitarrer och min keyboard hem till Madde, trummisen. Där kommer kvällen vara fullmatad med skoj, och idol samt jam står på menyn.

Adiós amigos.. (har jag för mig att man sa på spanska?)
äsch, ta hand om er!

Betydligt fler timmar går åt till att studera film, reklam och liknande medieinriktade ämnen än vad det gjorde för några veckor sedan. Något andrum får jag inte vänta mig förrän i mitten på höstlovsveckan, som jag skall utnyttja på bästa tänkbara sätt. En massage är inbokad, jag skall spendera tid med min pojkvän, en biljett till filmen "This is it" är bokad. Jag skall verkligen njuta av ledigheten till fullo.

Men åter till verkligheten, till nuet. En hysterisk vecka bankar på dörren, jag är inte tillräckligt pigg för att ta emot den med glädje, men jag skall göra mitt bästa för att få den överstökad så fort jag kan.

Gud hjälpe mig!
Vänner, önska mig lycka till.